Şarkı Sözleri

Som en gammal isbelupen drake ligger Jökeln tung
Och vitgrönraggig nedför branten mellan tvenne toppar
Stjärten lindad runtom högsta
Spetsen, buken spänd och stinn
I fjällets kittel
Ryggen krönt av mittmoränens ås
Svart och knölig

Ner mot daln han sträcker långsmal nos med rynkigt
Skinn till läppar, vita tänder grina där imellan
Genom Jökelportens svarta hål rinner ur hans
Gap en lerig ström
Taggig kam på hjässan, mörka grumligt gröngrå ögon
Stelt han stirrar över dalen ner
Trycker nosen vädrar mot
Marken mellan tassarna vars mörka klor
Skymta fram ur våt smutsgrå ragg

Småväxt ättling av sin jättestamfar, istidsdraken
Fader Jökul själv
Han som sträckte stjärten upp
Mot polen ramarna mot blockberg och ural
Han som över fjäll och slätter vräkte sig
Krälande och vältrande

Han som fyllde hav och sjöar
Rev med klorna rispor i de hårda hällar
Gnagde klipporna och pressade
Bergen samman med sin tyngd

Han som skövlade och lade öde sagoskogar
Gröna paradis
Blåste med iskall andedräkt bort
Allt som levde, blommande och lyste